A Hairspray Revolution

Nu är jag hemma igen från helgens äventyr.
Det har varit helt underbart, verkligen!

Dag 1 - Torsdag
Jag trodde vi åkte till Norrland - men när vi kom fram till Sundsvall var det hur varmt som helst! Det var ingen enkel match för mig och systern att ta oss till stället vi skulle bo på (inte nog med att jag är typ kassast i världen på att packa och hade 3 väskor) vi skulle dessutom upp(!) för ett berg - Ah lycka..
Jag gav iaf upp efter typ halva vägen och envisades med att vi skulle ta en taxi - vilket vi också gjorde.. Haha är jag bäst eller vad? ;)
Nerför berget kom vi iaf (haha annars hade ngt nog varit fel^^) och kvällen spenderade vi med Miss V, Å och Maygirl..
Var och tittade på Magnus Uggla (som för övrigt åkte i samma vagn som oss på tåget upp - Woooow... Inte) och Hardcore Superstar.. De sistnämnda var faktiskt väldigt bra, lite drag.. Uggla har jag däremot aldrig varit överförtjust i.

Dag 2 - Fredag
Kände redan när jag vaknade att kvällen skulle bli ngt speciellt..
Gick ner på stan och mötte Miss V vid 2. Lyckades även få tag i armband som gjorde så att man inte behövde stå i kö halva dagen för att få stå längst framme vid scenen.. Yeay!
Satt ändå framför scenen när klockan var 7 och väntade på att The Ark skulle börja - även om jag visste att dom inte skulle upp på scenen förrän vid midnatt..
Jill Johnson och även Mando Diao spelade innan och fick bli uppvärming^^
Och när Ark äntligen kom ut på scenen.. Ahh - jag vet inte vad jag ska säga.. Typ - var f*n kom allt folk ifrån?
Jag stog längst fram vid staketet till en början, men när en tjej bakom mig fick panik och behövde bli bortlyft av vakterna var det min tur att få panik.. Asså, jag har aldrig upplevt en sån känsla förrut - vakterna kämpade för fullt med att lyfta fram tjejen bakom mig medan jag blev helt klämd av att dom hängde över mig och kände att mina lungor typ inte fick ngn luft.. Jag kunde knappt andas - bara skrek rakt ut till vakterna att dom inte kunde göra så, men ofta dom hörde mig där..
När dom äntligen fått bort tjejen hade jag (såklart) tappat all kontakt med stängslet ( =nästan omöjligt att stå kvar) och när en annan tjej bakom mig återigen sa att hon inte kunde stå kvar utan ville lyftas ut kände jag att det inte var värt det..
Jag kan knappt fatta att jag skriver så - sjukt ont i revbenen (efter att ha blivit tryckt mot stängslet) och en stukad(?) fot (som jag iofs inte kände av då) kan jag stå ut med för att få stå där framme. Men jag kände att om dom skulle dra en till tjej över mig skulle jag antagligen svimma av (det var verkligen en hemsk känsla) så då valde jag - otroligt nog - att få komma ut därifrån.. Vilket verkar ha varit ganska smart, för tydligen hade dom nästan brutit nacken på Miss V när dom lyfte ut tjejen och dessutom berättade hon att det hade varit riktig panik längst fram - folk hade gråtit och skrikit för det var så trångt.. Fy..
Hela jag typ skakade och folk runt omkring trodde typ att jag var så till mig för att jag fick se The Ark där jag stod och försökte andas normalt..
Hittade tillslut min syster och vi lyckades ändå kma ganska långt fram så se klart konserten fick jag allt - t.o.m. nästan från en bättre plats än längst fram där man knappt kunde njuta av musiken utan bara försöka koncentrera sig på att andas och inte bli klämd..

Känner mig inte helt nöjd med att jag inte lyckades stå kvar där framme hela konserten, men när jag tappade stängslet valde jag helt enkelt att se klart Ark från lite längre avstånd än att svimma av och missa allt..
Längtar redan till nästa år (Ola sa ju att vi skulle ses då^^) - då ska vi stå längst fram bredvid varandra, eller hur Miss V?
På en konsert bara för The Ark och inte ngn festival där folk inte ens är där för att se på Ola och co. utan bara är svinfulla, trängs och somnar i publiken.. Haha.. Eller så väljer vi både och - då ska jag f*n hålla i stängslet ^^

Dag 3 - Lördag
Efter att ha fått lite perspektiv på gårdagen är jag grymt nöjd med att få ha sett The Arks enda spelning här i Sverige, och ärligt talat var dom ju underbart grymma!

Denna kväll var det Motoboy och Håkan Hellström som stog på schemat - båda helt okej.. Oskar (Motoboy) sjunger ju betydligt bättre och är också den som jag lyssnar på mest hemma - men Håkan är ändå Håkan..
När Miss V och jag slagit oss ner på en bänk för att lyssna på Hästpojken går han plötsligt förbi en meter framför oss..
Jag typ ropar rakt ut HÅKAN!!, medan Miss V skriker efter honom och efter mkt krångel (såklart) hämtar kameran..
Undertiden har jag gått fram till Håkan, typ ryckt honom i armen och frågar om vi kan få ta ett kort med honom (är ju egentligen inget större fan av honom, men som sagt han är ju ändå Håkan).
Eftersom vi två var dom ända som upptäckt honom sa han att det var okej, men innan vi han göra ngt åt det kom det massa småtjejer springande och började ropa;

- Håkan!! Håkan jag älskar dig!!

Så vi fick nöja oss utan kort eftersom han skulle in och se på Hästpojken och inte orkade med alla fan.. Tråkigt, tråkigt, men så är det ^^

Såg även en sväng på The Hellacopters (snacka om grymt drag), Lillasyster och kvällen - och festivalen - fick avslutas med Timo Räisänen (som förövrigt är riktigt bra live)..

Dag 4 - Söndag
Det var så konstigt att gå igenom Sundsvall när det var helt öde - hela stan hade festat i flera dygn och nu var det slut..
Dagen var egentligen inget annat än en lååångt tågresa hem.
Satt bredvid Maygirl en stund på tåget och suckade efter korten från Ark-konserten.. Längtar tillbaka!
Men jag är inte den som sörjer länge.. Nästa sommar blir det Ark igen - det är redan bestämt..
Hur, var eller när spelar egentligen ingen större roll - deras spelningar är så värda resan!

Så med ömmande revben och stukad fot som souvenir är jag alltså hemma igen..
Insåg först nu hur långt det här inlägget egentligen blir.. Säkert ingen som orkar läsa - men jag var tvungen att skriva av mig lite efter denna underbara resa!


Bilder kommer...!!